[1105]

	ORDLISTA.
	abcdejje	alfabetet
	aen	andan, andedräkten
	âffta	afton
	affära	göra affärer
	aga fôr	trodde på, anade
	agasamt	kinkigt
	age	respekt
	agsia	på argt humör
	agu	avig
	âktiver	påpasslig
	âll	orkeslös
	âlhtisän	samtidigt
	âllamm	flasklamm
	anersia	andra sidan
	anj gônjen	andra gången
	ânnelônsa	annorlunda
	ânnevôr	varannan
	ânnsekta	kinderna
	ânnsônnes	motsols, baklänges
	ânntorslen	bråkig, sur och le
	ânnvônn	ur balans
	antômt	bråttomt
	apa ättä	härma
	arbråtok	arbråbo
	arder	al
	ârrbett	arbete
	Artonhundrakâlht	mycket länge sedan
	âssent	alls ingenting
	âssôl	stjärt
	ate	retning
	avlång	oval
	avônslen	avundsjuk
	bangen	rädd, rådlös
	bansjul	kavaj
	bar	barn, barr
	baradôme	gamling blir som barn
	barning	ett kok stryk
	basa	värmande omslag
	basane	(komma) fort
	basjel	barnsöl
	bekytta	häpen, överraskad
	beliftig	utsvävande
	bia	vara mätt länge
	bimma	bjällra
	bjângla	ragla, vingla
	bjângel	glänsande krafs
	bjânglig	ranglig
	bjârst	rak i ryggen
	bjön	björn
	bjôrsksôta	björksav
	bladra	svamla
	blæssa	spotthög
	blæsska mä	slösa med ex vatten
	blema	blåsa
	bletje	bleka tvätt
	blie	vänligt, även blidare väder
	bli frånn säg	bli utom sig
	bli utbildad	vara på bild (i tidning)
	blistra	vissla
	bludra	bubbla, skumma
	bluka	bruka
	bluska	blinka
	blyja	blöda
	blyta	blöta
	blä	bläddra
	blännja	blänga
	blôka	bemöda sig
	boa	Boda (en by)
	boka	böka
	bol	bord
	borst	bort
	borst i dan	där borta
	brânnbär	hallon
	branog	ganska [mycket]
	brasa	elda
	brâtt	brant
	Bressma	tokig, bete sig
	Brydd	bekymrad
	Brått	tidigt
	Bråveg	lillgammal
	Bränna	svedjemark
	Brästa	spraka
	Brörul	mjuk tunnbrödsrulle
	Brösull	smulat bröd i mjölk
	Bua	bodelandsgård, utgård
	Bucka	bocka
	Buffôrsgåle	göra fint efter sig
	Bukjol	rem under hästmage
	Bulht	bult
	Bullskiva	skuren bit av kaffelängd
	Buluv	rackare
	Bunk	högt backgräs
	Busa	strömma
	Busje	skräp av ex hö
	Bussa	krypa på knäna
	Bänt	som förgjort, besvärligt
	Bäntjejylhta	gråsugga
	Bärmos	lingonsylt
	Bäshlag	det finaste
	Bôckabla	liljekonvalje
	Bôen	bortbjuden
	Bôggla	se mera ut än man är
	Bôle	börda
	Bônvanta	bindvantar
	Bôr	borr
	Bôrde	böld
	Bôrna	bulna, svälla
	Bôs	boss
	Bô´te	börja till att
	Cedera	förlora (pengar)
	Dan	där
	Dane	där borta
	Danssjuka	bråkighet
	Delsbotjyv	dellbo
	Divla	argumentera
	Dov	döv
	Dovle	kusligt
	Dra hälan ätte säg	söla
	Drass (mä)	kivas, stå ut med
	Drulhta	hoppa, gumpa
	Drulhta kull	drumla omkull
	Dryp	droppe, skvätt
	Drôkna	drunkna
	Drôvling	stor fisk eller karl
	Dulhta	småskaka
	Dupp	dopp
	Duppa	doppa, tofs
	Duppöga	smöröga
	Durrig	smådålig, olustig
	Durskensammen	alldeles ensam
	Duska	slå med ex kvast
	Dutt	liten ojämnhet, stöt
	Dutta	småhoppa
	Dynjesta	dynghögen
	Dynjetrost	lortkreatur, björktrast
	Dyta	tuta
	Dålåskugg	känna sig dålig
	Dånässla	hampdån
	Däja	därifrån
	Dälja	fördjupning
	Dôbbelsôvla	slösa med ex pålägg
	Dôrga	bli av ensidigt arbete
	Dôrgata	dörrpost
	Dôrgrepe	logdörrhandtag
	Dôrva i	slå till (dörr)
	Dôven	duven
	Ella	elda
	Ellermjôlk	mjölkört
	Elltänne	tändspån
	Endra	endera
	Enkômmas	fint , trevligt
	Ensint	halsstarrig
	Ent, e	inte, 'jô vill ent', 'jô vill´ent jära dä jô e'
	Entrått	ensidig
	Erske	Erik
	Etjen	unken
	Falatoming	färilabo
	Falug	farlig, färdig
	Fara at	bära sig åt
	Farsk	färsk
	Fâsa	farmor
	Fâssbannhag	fastbandhage
	Fasja på	småspringa
	Fasna	fastna
	Fesbla	extrasäte på släde
	Fesblema	ynkrygg
	Ferra	vibrera
	Fesja på	jobba på
	Finen kâr/kär	fin karl
	Finna ât	anmärka på (ngn)
	Fjåsa, fjåsug	smådum
	Fjôl	tunnbrödsspade
	Fjôs	lagård
	Flana	eldgnista
	Flasa	flamma
	Flaspulver	nikt
	Flattra	skratta, flabba
	Flistra	flygvärk, "det regnar småspik"
	Flok	oreda
	Flurig	rufsig
	Flyttfôggel	sommargäst (turist)
	Flô	vårflod
	Flôt	flott
	Flôte	grädde
	Flôtgås	grädde, strax innan den blir smör
	Fnas	småskräp
	Fnis	mjäll
	Fnola	sakta, omständigt
	Fola	forsla
	Fotspôn	fotstuga, stopp om fötterna i bädden
	Frannas ve	vakna upp efter ex svimning
	Fre häv	grobar
	Fresk	frisk
	Frimarse	frimärke
	Froe	växtkraft
	Frogräs	våtarv
	Frohylht	rödkindad
	Frya säg	förfrysa sig
	Frydd	förfrusen
	Frå säg	morna sig
	Fräs	hankatt
	Frônt	sliten
	Fyrbus	huvudstupa
	Fyrstakakälk/e	en sorts kälke
	Fyssihunnan	fy sjutton
	Fäbäling	odygding
	Fägna	krusa
	Fäjen	glad
	Fäjen fri	glad bli kvitt
	Fäkta	gno
	Fänkta	få åt sig
	Färtung	dyr i drift
	Fät	fotsteg
	Fäx	lagård
	Fôjjen	skrumpen, vissen
	Fôkta	av farten 'de geck tå bara fökta'
	Fôrbôsjam	nödbjuden
	Fôrdan	förrgår
	Fôrrsôm	första tiden
	Fôrvette	något extra
	Fôråre	förra året
	Gadd	liten stig
	Gallko, råmko	ko utan mjölk
	Gâmmelhimmel	himmel bakom moln
	Gâmmellytje	för gammal att leka
	Gâmmelstälht	gammalmodigt
	Gâmmelänne	för gammal att leka
	Garsäng	halmmadrass
	Gavel i mônn	stor i truten
	Gaverst	överdrivet
	Glant ur mäg	sagt nåt obetänkt
	Glayppe	vidöppen
	Glommen	sugen, hungrig
	Glåma	glo
	Glöma	glömma
	Glômmen	glupsk
	Gnârska	knarra
	Gnessa	hänga på ngn
	Gnola	småvärka
	Gnussa	gnida
	Gnäpjas	retas
	Gnôbba	gnugga, ex kläder
	Go´te	god till att, klarar av
	Granlope	stort barkstycke - ryggskydd vid linriv
	Grann	fin, motsats till grov
	Granntyckt	lättstött
	Gras	gräs
	Gre	glesa isär
	Gredde	grädde
	Greklamme	redkam (vävredskap)
	Grem	mallig
	Gressel	grep av trädgren
	Grima	grimma
	Grina	gråta
	Grist	glest
	Gruvsam	svårt företa sig något
	Grôbba	fördjupning
	Grôppe	gropar
	Gröne	själva fan, 'dä va da gröne'
	Gubben idag!	men har du sett!
	Guckla	oförsiktigt
	Gum	gom
	Gusslånn	ex sovlet
	Gå fram	konfirmera sig
	Gåck å gåle	ge dig iväg
	Gålafôlk	folk från annan gård
	Gålasop	springa i gårdarna
	Gålmilla	från gård till gård
	Gôbb	en maträtt
	Gôbbamat	något lättsmält
	Gôlbulle	saffranslängd
	Gôrinnele starsk	jättestark
	Gôrkåa	mjuk grankåda
	Hagre, havra	havre
	Haj	överraskad
	Halvsäng	underlakan
	Hâlm	"gå i halm", gå hem för dagen
	Hâmmel (öm)	aning (om)
	Hâmsug	ovårdsam
	Hârmle	harmligt
	Hârmljen	hämndgirig
	Hârsen	halsen
	Hârssa	tigga åt sig
	Hâttra	snygga till sig
	Hem i halmen	återvända hem
	Hemkoka	hembränt
	Hest	häst
	Hila	rimfrost
	Hilla	hylla
	Hiskle	mycket
	Hovera säg	spela upp, göra sig till
	Huga	Usch, fy
	Huggevill	yr
	Huske	härda ut (med)
	Huske	minnas, veta om, 'husk int bätter'
	Husket	kallt och ogästvänligt
	Hyele	trevligt
	Hyen	huvudkudde
	Hyrspa	snippa
	Håltröga	nödbjuden
	Häbbar	härbre
	Häja	härifrån
	Häkta	förmå
	Häla	klara kyla
	Hän	här
	Häne	här borta
	Hän me´, hämme	hos
	Häppa mä	efterhängset
	Häppja på	vill gärna
	Häv, 'än´t sa häv'	bra, "inte så bra"
	Häv iväg däg	försvinn
	Hävle	bra trevligt
	Häxa	tycka om eller inte
	Hôflô	högvatten, vårflod
	Hôga på	sugen på
	Hôges	tordas (när det är kusligt)
	Hôja	ropa
	Hökare	handlare
	Hôl	nyfiken (förklemande)
	Hôlht	stopp
	Hôll käften dra ât hälvete!!	hård tillsägelse
	Höna	höna, snippa
	Hônsa	'hônsa mä alht', får inget uträttat
	Hôpps	polka
	Hôrs om	hälsa på nybliven mor eller hos sjuk
	Hôrsja	skratta
	Hôrtôcke	hur då
	Hösall	höboss
	Hôsig, hissigare	bråttom, mer bråttom
	I kvällst	i går kväll
	I môrest	i morse
	I unöa	i onödan
	Ilhet	ilsket
	Ilhet i väderstaå	bistert väder
	Ilhta	reta, skrämmas
	Ilht i hôjjen	ängslig
	Illfänas	fåna sig
	Illfäug	vrång, retsam
	Illhôga	oroa
	Illmarig	listig, påhittig
	Illpliktig	gör ofog
	Illvar	misstänksam
	Inka	enstaka
	Inkôm	rar, egen
	Inkômt	bara (för)
	Innasjuka	diarré
	Inte!	inte då!
	Issent	ids inte
	Itjen	ihärdig
	Jaggla	gnata
	Jârboa	järnhandeln
	Jârimön	på pin kiv
	Jârse	Järvsö
	Jârseflak	järvsöbo
	Jârsemôssa	stormhatt
	Jârspiss	järnspis
	Jârst	körtel
	Jârva	idissla
	Jasedä!	det kan du tro!
	Jeern	flitig, girig (i arbete)
	Je me si	låt mig tänka
	Jestanes	för guds skull
	Jetta, gatt	måste
	Jetta hôgt	kunna förmå sig till
	Jila	gäla, rensa fisk
	Jolbär	hjortron
	Jolgôbbe	jordgubbe
	Jugga	ljuga
	Jumma	ljuda
	Jussenammen	för guds skull
	Jussdarsfessing	ljusdalsbo
	Jussôm	liksom
	Jymra (mä)	syssla (med)
	Jåll	idiot
	Jånst	nyss
	Jälla	snöpa
	Jämmerstaligen	mycket beklagligt
	Jära	göra
	Jära grännele	göra sig till
	Jära i môn	göra tvärsför (illvilligt)
	Jära tä säg	göra till sig, skapa ut sig
	Jära å mä säg	ta livet av sig
	Jäta	valla kreatur
	Jô	jag
	Jôga	'jôga å gå', gå och gå
	Jôggla	prata om samma sak om och om igen
	Jônnum	igenom
	Jôssmor	barnmorska
	Jôsspenaten	förvånad
	Kabbe	okluvet vedträ
	Kâcka	skita
	Kâffedryp	liten kaffetår
	Kakla å	bli mager, eländig
	Kâlht	kallt
	Kâlle	kyla
	Kâr	karl
	Kara	ugnsraka
	Karig	mallig
	Karysja	resår
	Kâttyggla	kattuggla
	Kavera	gå i borgen
	Kesflôte	mjölkskum
	Keshl	kittel
	Kippskodd	ha för stora skor, 'han sprang sôm en kippskodden räv'
	Klâssa	kladda
	Klent mä fola	dåligt med mat
	Klona, klona i	ta fast tag
	Klossa	groda
	Klypa	klämma
	Klyppa	klippa
	Klåre´ i rôva	dra åt skogen
	Kläm	kram
	Kläväv	väv (bomull o ylle)
	Klöverduppa	klöverblomma
	Knal	behändig
	Knâlht	knapert
	Knapel	träkil, handtag
	Knârska	knapra
	Knâvle	smått, fattig
	Knuta	dyka upp på fest utklädd
	Knäpping	mått, vad som ryms i en knuten hand
	Knäslånn	knäskål
	Knästa	knäppa, ex i väggar
	Kokerella	sädesärla
	Koksa	titta
	Kollöe	kollada
	Kolöe	kornlada
	Kommas	rymmas
	Komma tä	varför 'va kom tä'
	Kone rote	korna muar
	Korskom	kornblixt
	Krank	mygga
	Kreatura	kossorna
	Krella	kittla
	Kresta	knastra, krysta
	Krimug	förkyld, snuvig
	Klingelet, kringelet	rund i ansiktet
	Kringt	ofta
	Krokpäre	mandelpotatis
	Kråsa	harkla sig
	Kräk	lagårdsdjur
	Kräsmaga	lättäcklad
	Kuddva	örngott
	Kukspy	sperma
	Kurka	inte orka med
	Kursk	kork
	Kuta	springa
	Kuse	småkryp
	Kuv	ryggpuckel
	Kvamna	kvävas
	Kvar	kvarn
	Kveke	kvickrot
	Kvickna ve	kvickna till
	Kvällsråmen	kusliga kvällsljud
	Kyss däg på tuppa!	äh - nog! - kvinna!
	Kångla	klase
	Kånkask	smörgåsask (näver)
	Kåra	hyvelspån
	Käften!	håll käften!
	Käjja	kedja
	Käringfis	röksvamp
	Kôbbig	tjock och rund
	Kôfsa	slarvig kvinna
	Kôlinnele svarst	kolsvart
	Kômrä	kummin
	Kôna	dålig kvinna
	Kôndera	befalla
	Kôffte	köpte
	Kôrsa	kyrka
	Kôrsegäspe	möte efter kyrkobesök
	Kôrsten	skorsten
	Kôrve	korv
	Kôse	kase
	Kôta	kåta med kniv
	Käring	kvinna (ej nedsättande)
	La	ta in höskörd
	Lagalös	grinig och håglös
	Lagrann	kräsen i maten
	Lâ me	tillsammans med
	Lânnârva	bonddotter som enda arvinge
	Lârska	lärka
	Lâshlen	lat
	Le	gärdsgårdsgrind
	Lealös	utan spänst
	Ledder	lider
	Leska	leskig kvinna
	Leskig	bråkig, retsam, småtaskig
	Lett	tråkigt
	Likesta	bästa
	Lik sä	"å var´e lik sä de" nej minsann
	Lilien	småbråkig
	Linkornsväder	lugnt väder
	Linnbär	lingon
	Lishlmônn	barnpuss
	Lishlen	lillen
	Lisle	lindrigare
	Lislin	otrevlig, retsam
	Lite vettas	aldrig så lite
	Ljôssdall	Ljusdal
	Lomma	Tygväska
	Lubba	springa
	Lulla	vyssja, strosa runt
	Luska	lugga
	Luv	lugg
	Ly	lyssna
	Lymja	smyga
	Lynja	blixtra
	Lytje	lata flickor
	Lytt	stilla
	Långbentakrank	stor mygga
	Långgrätjen	långsint
	Lägd	fördjupning
	Lägga ât	ha ont öga till
	Lägga tä	börja
	Läka	läcka
	Längta ut	förlänga
	Länn	länd, höft
	Lära, 'läre fôll'	måste, "måste väl"
	Läta	'nå läta' något lite
	Lätta	tillåta
	Lôa	skithög
	Lôe	lada
	Lôen	luden
	Lôfta	lukta
	Lög	ljög
	Lök	lock
	Lônnskvälht	rådbråkad, slagen
	Lôska	leta noga
	Lôten	villig
	Lôträdd	skraj
	Maghov	måttlig
	Mangna	mogna
	Mar	märr
	Mato	matvrak
	Mejja	medan, midja
	Mennisja	fruntimmer
	Mese	vassla
	Messfroa	skum vid messmörskok
	Missve	nedstämd, ledsen
	Mola	äta bara sovlet
	Morera	ta igen sig
	Mycklu	osäker, tvehågsen
	Myla	krama (ihop)
	Mynna	backa en roddbåt
	Myta	möta
	Myten	blyg
	Myttja säg	ödmjuka sig
	Myttje	mycket
	Mådä?	jaså?
	Måvetta	må du veta
	Mälja	jordmån
	Mängång	alltid, för alltid
	Mö	nåt som smular sig
	Môlja	uppblött bröd
	Môse	mossa
	Nissvarsse	rackartyg
	Nog'isse föll dä	det går nog bra
	Nura	nu då
	Nuvig	hornlös
	Nybôrssa	nykalvad ko
	Nyttjelen	fin, näpen
	Nå	något
	Någolônsa	någorlunda
	Nåhanna	lite grann
	Nåndra	någondera
	Nårst	någonstans
	Nägde	ogräs, otyg
	Nämmeligen	sägs om liten unge
	Näns	'ho näns ent ha finkjoln', vill spara kjolen
	Närma	nära
	Nöaling	vill ej växa, ex djur
	Nöböen	nödbjuden
	Nôgd	nöjd
	Nôra	kisa, titta noga
	Nötägel	nödlösning
	Ofrå	ej riktigt vaken
	Omfôr	småningom
	Ona å	svårartad svimning
	Ont i hôjjen	oro, ängslan
	Oolu	joodu
	Oppjusst	i ôppen dag
	Oppstöp	vatten mellan isytor
	Orst	vilketdera
	Ovävla	obygd
	Pele å	spårar ur
	Pellra	röra på finger/svans
	Perra	snurra
	Perre perelalan	locklåt för ex får
	Pingelurska	gammal sorts pyntad dammössa
	Pissing	myra
	Pitjen	pickverktyg
	Plejjel	slagans nedre del
	Plösa	kasta småsten
	Plösgås	sten studsar på vattnet
	Pjuk	litet och mjukt föremål
	Pjumsa	kliva i vatten eller snö
	Pruppa	släppa sig
	Pullig	skrynklig
	Pyla	syssla länge
	Pynta	mocka efter djur
	Päning, päninga	peng, pengar
	Pära	potatis
	Pärgröt	potatisgröt
	Pärkrafsa	potatishacka
	Pärskrika	nötskrika
	Pärstek	uppstekt potatis
	Pôh!	bah!
	Pôllig	skrynklig
	Pôns	vattensamling
	Pôrje, ôrje	ex grupp tattare
	Pôrsa	pölsa
	Rackla	slarva hit och dit
	Ralla	skvallra
	Rallbytta	skvallerbytta
	Rammelbuljong	storsmörj
	Rat	skräp
	Raväg	genast
	Refsk	flyhänt
	Reka lös	skaka loss
	Rektug	ej tokig
	Rekug	ranglig
	Ressa	gnida sig mot ngn
	Rimpa	remsa
	Ropa	väcka någon
	Rota	böla
	Rul	smörgåsrulle
	Rula	rulla ihop, ex kläder
	Runnpäre	vanlig potatis
	Ryta	röta
	Råjära	rådgöra
	Råmko, gallko	steril gammelko
	Räckna fö	betyda ngt 'han än´t räckna fö nå'
	Rämja	vråla rätt ut
	Ränna	ränna, springa kring
	Rännmjôlk	skummjölk
	Räv	en slags skottkärra
	Rävrômpa	fräken
	Rôckstugge	sammankomst, förr med spinnrock
	Rôlla	prata strunt
	Rômmyra	Rödmyra (en by)
	Rön	erotisk
	Rôssa	ljumske
	Rôssla	stenig utäga
	Rôte	ruttet
	Saa	flytta på dig (åt ko)
	Sa fan ätte	annars tar dig fan
	Sa framt at	såvida inte
	Sarsk	särk
	Seckla	dregla
	Seket	långtråkigt
	Sesåne, sisåne	sådär
	Si	se
	Sia	sida
	Siamä	vid sidan av
	Sinnig, sinnug	arg, förbannad
	Sitje	arbetssamt
	Sitta på huckle	sitta på huk
	Sittopp	örfil
	Sjalu	misstänksam
	Sjorsta	skjorta
	Sjäfta	sätta skaft
	Sjäm	oskarp egg
	Sjustjärna	skogsstjärna (växt)
	Sjuttisju	hembränt
	Själ	stel
	Ska lär opp	ge en omgång
	Skafôttes	ligga vänd i sängen
	Skale	Synd 'de ä skale å slänja såne fine päre'
	Skapa ut säg	grimasera
	Skârsbytrave	utfattigt backstugfolk
	Skârsp	skarp, mager
	Skârsphatt	plommonstop
	Skârspkuse	mjölbagge
	Sjerne	skillnad
	Ski	skida
	Sjitstarsk	svag
	Skogsstjärnan	hemkokt
	Skojebune	redskap på fäbod
	Skrabb	backhö
	Skraddare	skräddare
	Skruck	bukig ryggkorg
	Skrynklig låt	svår låt
	Skryp	odryg
	Skrä	avfall
	Skrômt	spöken
	Skrôna	ljuda som tom tunna
	Skrôssvek	Skridsvik (en by)
	Skumsa	springa ute
	Skupensa	tillrättavisa
	Skuum	skum
	Skväla	tala bräkande
	Skvälla	stöt (ger domning)
	Skvôla	skvalpa
	Skyta	skarva på
	Skyta på tôlamo	tåla sig
	Skånka	höft och lår
	Skôfta	jobba över
	Skôre	skåra (på dass)
	Slâbbedas	slarver, fyllbult
	Slâmra på	prata oavbrutet
	Slapran går	blaskigt ordflöde
	Slârva	trasa
	Slârvig	söndrig
	Sletje	saltklump för kor
	Slettne	slut
	Slojen	slåttern
	Slynje åv	går fort, ex tiden
	Smala	dundra
	Smetare	överdängare
	Smitle	ej grovhuggen
	Smola	äta
	Smol ihop	blanda allt möjligt
	Smoska tä	slå till
	Smyler	bra
	Smäder	mindre
	Smälst	avredning
	Smôle	smula, skämtsamt om penis
	Snâlla	linda (tråd)
	Snarest tä	göra lättvindigt
	Snarmytjen	lättsårad
	Snârse	skinn (på ex mjölk)
	Snârska	snarka
	Snârsp	senstark
	Snârst	liten bit, stump,snart
	Snarst tä	går fort att göra
	Snârver	sträng
	Snejsig	jäktig
	Snes	hässja för kärvar
	Snicka	snickra
	Sno	kal
	Snyte	ansikte
	Snyterbär	smultron
	Snål sa´re gnäll når´n skit	höjden av snålhet
	Snåläen	längst ut på bordskanten
	Snäjje	blåser isig vind
	Snöpa	kastrera
	Snôpp	fästman
	Snörblassa	snorspotthög
	Snörbuse	klump snor
	Snörkilling	pojkspoling
	Sorsvattne	Sortvattnet (en by)
	Spillkum	stor skål
	Spinkinnele nytt	alldeles nytt
	Spjuckel	ej nogräknad kvinna
	Spryrsa	spricka, på ex glas
	Spryta	sprätta
	Spräg	rosig (om kind)
	Spänta	spåna (ved)
	Spötjas	busa, brottas på skoj
	Spötje	spöke
	Stana	stanna
	Stârsk, starst	stark, starkt
	Stârsta	streta emot
	Staturn	hållning
	Staug	stadig
	Staôgd	har stirrande blick
	Steshlen	stel
	Stickelbär	krusbär
	Stilla kone	mata korna
	Stim	ånga
	Stimma	avslagen (läskedryck)
	Stittjen	uppretad
	Storböndagsblese	springa i gårdarna på storböndagen
	Stortokug	jättearg
	Strisamt	arbetsamt
	Stråse	Stråsjö (en by)
	Sträna	strama
	Stugge	stuga
	Styggväder	oväder
	Styggôbbe	ful gubbe
	Stypje	tunnbrödsdeg
	Styrig	Ostyrig, t.ex. om barn
	Styta	stöta
	Stöa	hop 'e hela stöa'
	Stöka	sköta djur i lagård
	Stôllpick	dum djävel
	Stôss	förvånad, upprörd
	Stôta	stamma
	Stôtt	kort
	Stôttmint	har dåligt minne
	Stôvvelstrôff	stövelstropp
	Sulhten	svulten, hungrig
	Sulla	söla omkring
	Sulla på, sussa på	jobba lugnt
	Suring	surströmming
	Svagsint	sinnessjuk
	Sval	liten åker
	Sve	knott
	Svea	(en) svedja
	Svemna	svimma
	Sveva	veva
	Svång	utmattad
	Sväsnas	ex svullnad går ner
	Svättmytjen	ha lätt för att svettas
	Svôllen	svullen
	Sylla	grundvarvet på hus
	Syna	ansiktet
	Syskabar	kusin
	Syta	ha i knä
	Syten	vara på 'syten', vara gravid
	Sytpiga	barnvakt
	Sytsjuk	vill sitta i knä
	Sånkt	sankt
	Säljesöa	kor till försäljning
	Särsta	Säljesta (en by)
	Sôhlten	hungrig
	Sôla mä	allt går åt, äv om död
	Sôle	svala
	Söma	sy
	Sônk	sjönk
	Sôpp	svamp
	Sôrspa	komat (i vatten)
	Söthår	nackhår
	Tala finnt	tala stockholmska
	Tâppa	förlora i nappatag
	Târvdö	bra att den fick dö
	Tas	ta nappatag
	Tebb	utstående del
	Tellra	tillra
	Tevelbärsbuske	tibast
	Tiss	spene
	Tissa	dia
	Tistra	tindra
	Tjâms	ex fång med hö
	Tjâmsa	raspa ihop
	Tjâmsug	ovårdsam, trög
	Tjârga	tjata
	Tjârska	hålla på bråka
	Tjipen	kokhus
	Tjipig	besvärlig
	Tjytta	röra sig "ekorrsnabbt"
	Tjägas	längta
	Tjäksnamn	öknamn
	Tjöder	tjuder
	Tjôjja	kväljas
	Tjös	trött på
	Torn	åskan
	Tranhacka	narig hud, ex på häl
	Trâst	strax
	Trost	trast
	Trussa	trampa ikring
	Trynträ	nosgrimma
	Tråhôrsa	hyska
	Trångbegreppa	har svårt att fatta
	Trälj	länk av vidja
	Trö	trampa
	Trö smör	knåda nykärnat smör
	Tröfall	träckränna
	Trônjen	svullen ex händerna
	Trôsk	smågrodor
	Trôten	svullet kojuver
	Tufritt!	bokat, fredat (barn)
	Tuppa	snippa
	Tusen slut	alldeles omöjligt
	Tuss	litet stycke av ex tyg
	Tussa	småtrampa
	Tyck mytjen	kinkig
	Tyen	tillgiven
	Tylla	årsskott på barrträd
	Tynta i säg	dricka mycket och fort
	Tyst å lytt	kusligt tyst
	Tyttje mäg	det tycks mig
	Täfft	täppt , 'dä ä täfft', "det lyckas inte"
	Täkt	åker
	Täss	tills
	Tätte	tätört
	Tättje	täcke
	Tôgo	skakelkoppling
	Tôk å tas mä	svår(t) att sätta sig upp emot , 'dä va´nt tôkt'
	Tôlla! "Ä tôlla!"	tok där!
	Tôllelôllu	dum
	Tôlvskilling	25-öring
	Tôras	tordas
	Tôrrake	förtorkat barrträd
	Tôrska / tôrva tä	slå till
	Tötati	t.ex arbetsoförmögen
	Tôven´t	blir snart
	Ufalug	menför
	Ufrå	nyvaken
	Ugganå	"ligga ugganå", parasitera
	Uggapå	utanpå
	Ugålen	oanständig, fräck
	Uhag	hårdhänt, obehaglig
	Ukônnu	obekant
	Uma	mumla
	Umaga, umägna	känna äckel
	Umens	absolut
	Unnatanes	enastående
	Unnele	underligt
	Urna ur	spy
	Urväder	starkt snödrev
	Uröga	orora, ofreda
	Utbilda	avbilda i ex bok
	Utlagen	skattsedel
	Utskäfte	takutsprång
	Uvette	ovettig
	Uvålig	vårdslös
	Uvånsle	förskräckligt
	Uvôrsle	ovarsam
	Uxe	oxe
	Uätje	obetat
	Vafôllá	vad för nånting
	Vara go´ te	kunna
	Vara bet	gå bet på, 'han än´t bet', "han klarar av det"
	Var´e liksä dä	inte då!
	Varsnan´t	märkte inte
	Varss	verk (ett hus)
	Varsst	värst
	Varst	blev
	Varst	varmt
	Vassgröt, vattgröt	kornmjölsgröt
	Vassloke	vattpuss
	Vassôrm	snok
	Vavla	blanda kring
	Veck sôm kom	nästa vecka
	Veck sôm va´	förra veckan
	Veddervärde	vedervärdig
	Vejja	viga, vidja
	Vesug	sladdrig
	Viller, villst	bättre, bäst
	Visja	gå fort så det flackar
	Vitta	vicka
	Våma	larv
	Vättjä	vet jag
	Vätja	skrika, 'unjen vätje'
	Väla	skrika, jämra sig
	Vägs" te vägs",	till mötes
	Vôla	lyda
	Vôlka	tugga o vända i mun
	Vôrg	spindel
	Vôrgava	spindelväv
	Vôvla ikring	halka omkring
	Yckelsbu	bygge vid träsksjö
	Yga, yge	öga, ögon
	Yggla	ögla
	Ymse	ömse
	Ymse delan	litet av varje
	Ymse fasonan	ömse fasoner
	Yntjele	ömkligt
	Yra, yrä	öra, öron
	Yra	yra, snöyra, 'dä yrä'
	Åbleka	låtsa om
	Ågde assent	ägde ingenting
	Åhävle, åvävla	långt borta
	Åkerkula	vristknöl
	Åmynnä	åmynning
	Åt	knott
	Åtet	fullt med knott
	Å tâck å tâck	tack så mycket
	Åvelhta	'ligga i åvelhta', ligga hemma och maska
	Äläst	eljest
	Ämlig	blek, ynklig, sjuklig
	Äna	ämna
	Änjen	tröttsam, efterhängsen
	Ännsjônt	även om inte
	Ässmeran´t	dög inte, var inte tillräckligt fin
	Ätterlätten	släpphänt
	Ävig	trött och grinig
	ôô	usch
	ôckedera dä va	vilketdera det var
	ôlmandel	röllika
	ônnersnö	vetskap om
	ôrgskulln	orgelläktaren
	ôrje	slöseri
	ôrm	orm
	ôrmjälla	ödla
	ôsje	ingredienser till deg
	ôvverstyv	mycket duktig
	ôxna	'vara öxna' om ko, som är mottaglig
	[Ragnar Bryntse, Berit Bryntse] Se även Hanzéns ordlista.